Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

Som pedagog Ă€r det viktigt att vĂ€lja lĂ€romedel som uppfyller det Ă„tagande som gĂ€ller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstĂ„s inte bara Ă€r pedagogerna som pĂ„verkar elevernas vĂ€rderingar utan Ă€ven innehĂ„llet i de lĂ€romedel som anvĂ€nds pĂ„verkar eleverna i stor utstrĂ€ckning. Det kanske t.o.m. Ă€r sĂ„ att det Ă€r den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. DĂ€rför Ă€r det viktigt att innehĂ„llet uppfyller kraven som stĂ€lls pĂ„ goda lĂ€roböcker.Är det dĂ„ sĂ„ att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla lĂ€roböcker? Detta Ă€r angelĂ€get att ta reda pĂ„ eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att Ă€ven lĂ€romedlen utgĂ„r ifrĂ„n ett interkulturellt perspektiv..

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Syftet med denna litteraturstudien Àr att belysa modersmÄletsmÄlets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som Àmne, men ocksÄ som inverkan till andra Àmnen utifrÄn ett interkulturellt perspektiv..

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys granska ett antal lÀroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att dÀrigenom utforska i vilken mÄn ett interkulturellt synsÀtt kommer till uttryck i dessa lÀroböcker. Slutsatserna som dras utifrÄn studien visar att ett interkulturellt synsÀtt betonar ett dynamiskt möte, dÀr mötet leder till en djupare förstÄelse av sig sjÀlv och andra. För att mötet skall vara framgÄngsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av lÀroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga vÀrlden, Àr konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhÄllningssÀtt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjÀlp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning och analys av skriftliga kÀllor. I studien diskuteras kulturbegreppet utifrÄn ett antropologiskt perspektiv.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

VÄr studie handlar om hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor arbetar och förhÄller sig till ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Ett interkulturellt förhÄllningssÀtt innebÀr att man accepterar och vÀrderar alla kulturer pÄ samma sÀtt och under samma omstÀndigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhÄllningsÀtt kunde innebÀra och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser pÄ integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. FrÄgestÀllningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor pÄ kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna fÄ vÄr frÄgestÀllning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika mÄngkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de tvÄ olika förskolorna arbetade utifrÄn ett likartat förhÄllningssÀtt nÀr det gÀllde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsÀtt pÄ vad en integration var.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

VÄrt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mÄngkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrÄn detta tittat pÄ fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. De fyra vi valt att titta pÄ Àr, fysisk och psykisk miljö, sprÄk, barns identitet och förÀldrar. Vi har Àven gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har intervjuat mÀnniskor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhÄllningssÀtt, och vad de ansÄg var viktigt för att fÄ detta att fungera.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lÀrarna pÄ omvÄrdnadsprogrammet upplever att de anvÀnder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var ocksÄ att se om lÀrarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuat Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ fyra olika skolor i SkÄne. Jag hade tre frÄgestÀllningar ? Hur upplever lÀrarna att de tar till vara den mÄngkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lÀrarna att de anvÀnder nÄgon medveten metodik för interkulturellt lÀrande? ? Hur vÀl Àr lÀrarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det rÄder konsensus mellan lÀrarna i frÄgan om elevernas kulturella bakgrund behövs och anvÀnds i undervisningen. Den kulturella bakgrunden vÀrdesÀtts högt av lÀrarna och de upplever ocksÄ alla att de lÄter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.